
Häromdagen fick jag höra en mening som jag aldrig trodde att jag skulle få höra från någon i min generation som är uppkopplad 27 timmar om dygnet (skyldig). Meningen löd såhär – ”Jag har raderat Snapchat”.
Ge mig en minut eller två här. Har du raderat Snapchat, hur håller du kontakten med folk, vad gör du med all tid som blir över?
”Jag umgås med familj och vänner och när någon vill nå mig så ringer de mig. Men man kan ju inte sticka under stolen med att ens sociala liv har dalat…”
Sociala medier är en enorm del av människors liv men alla är även medvetna om att de förstör för våra sociala kretsar. Om vi till exempel jämför hur man umgås nu med hur man umgicks förr så är interaktionen mellan oss människor mycket mindre nu och vi blir bara mer och mer osociala och inlåsta i vår egna lilla uppgjorda bubbla desto längre tiden går. Vilket är supertrist egentligen, men nu är alla redan så inslukade i detta fenomen att det idag nästan hade varit lättare ta ifrån oss människor vatten och mat än våra telefoner.
Och det är detta jag vill lyfta fram.
Vi pratar hela tiden om hur folk måste bli mer sociala och sluta vara så beroende av det ”falska livet” som visas på telefonerna dygnet runt. Det snackas om hur mycket det förstör för människors relationer och alla är medvetna om detta och håller med. Vi människor är lika enade om att sociala medier förstör som Donald Trump är enad om att han är bäst i världen, då fattar ni hur enade vi är… Men varför slutar vi inte bara med allt det falska då? Varför loggar vi inte ut istället för att spendera timmar framför skärmen varje dag för att kolla på Brittas perfekta barnbarn, Malins hemlagade franska middag och Pers nya bil?
För att allt detta falska har blivit en del av vårt liv, en del av vår vardag.
Man måste veta vad folk gör, vart de har varit och med vilka för att kunna ha en plats i det sociala i vårt samhälle. Vet man inte saker som dessa kan man inte vara en del av de sociala. Allt kretsar kring vad man sett och läst. Detta berättar även min kompis för mig.
Man raderar Snapchat i hopp om att bli mer social och utåtriktad men samtidigt lyckas man ändå ta socialt självmord? Jo för att man är inte längre på samma plan som resten av sina medmänniskor, man är inte lika insatt. Man tappar även kontakten med många människor eftersom man bara hörs när man faktiskt undrar något. Så vad vi har lyckas skapa här är väldigt intressant, vi har skapat en barntillåten drog. Vi vet att de är dåligt för oss men vi kan inte leva utan det. Vi vet hur bra vi mår i stunden när likes rullar in men också hur dåligt vi mår när det dalar och vi ser hur mycket bättre alla andras liv är. Men bäst av allt, vi presenterar det till våra barn med all glädje och låter dem ta del av denna drog redan innan dem kan prata ordentligt! Spännande!
Jag har i alla fall tagit det stora steget att stänga av notiser på telefonen och är inne på min mobil mindre och mindre varje dag och siktar mot att bli av med mitt beroende och därmed bli drogfri. Vilket innebär att jag bara kommer använda min telefon vid nödvändiga tillfällen.
Kram på er alla små missbrukare där ute!
Mvh Blivande nykterist!