Aktuella profiler som haft bostad i Båstad del 2
Han är grundare och majoritetsägare i Rasta Group. Gotlandspojk från början. Skeppskock. Fotbollsspelare på hyfsat hög nivå ända upp i 40-års åldern. Deltidsbåstadbo sedan snart 30 år. En av 130 delägare i Båstads flaggskepp Hotell Skansen.
– I slutet av 1980-talet köpte jag Hotell Hallandsåsen av familjen Olmarker, detta råkade sammanfalla med att jag slutat spela fotboll och börjat med tennis. Våra barn tävlade i tennis och vi trivdes allihop i Båstad så efter att ha hyrt i några sommar skaffade vi eget.
Normalt spelar Dan 2-3 gånger i veckan ”på väldig amatörnivå” men just nu dras han med skadeproblem sedan ett år.
– När jag ställer upp i Veteran SM här i Båstad brukar jag vinna åtminstone ett par matcher innan jag åker ut. När man börjar spela vid 35-års ålder blir man aldrig riktigt bra. Men jag tycker det är kul.
Så när du inte kan spela tennis vad hittar du då på?
– Hustrun och jag har blivit cykletokiga. Vi cyklar kors och tvärs över Bjärehalvön. Sticker hemifrån tidigt på morgonen och tillbaka hemma sen kväll. Det kan bli runt åtta mil om dagen. Ingen picknickkorg utan vi stannar till där det finns något café eller servering. Favoritrundan är när vi trampar bort förbi Torekov mot Skälderviken, då brukar vi fika hos Flickorna Lundgren på Skäret. Vi tycker också mycket om att promenera utefter Skåneleden. Bjärehalvön är vackert.
Utsätter du gäster som kommer och hälsar på för samma strapatser?
– Nja, då blir det en klassiker. Vi trampar bort till Kattvik och fortsätter utefter stranden till Hovs Hallar och äter lunch eller också tar jag med dem i bilen dit och går ut till Torekov.
I Dan Tervaniemis Rasta Group ingår 25 krogar utefter våra svenska vägar, mat & dryckserveringen på Nya och Gamla Ullevi i Göteborg,
Åby Travbana i Mölndal och Kronfågel Arerna i Kalmar samt, Restaurang Trägår´n i Göteborg, Rådhuskällaren i Malmö samt – sedan ungefär ett år tillbaka restaurangerna Haga Forum, Frippes och Dramaten och Solliden plus alla andra serveringar på Skansen i Stockholm.
– Vi börjar närma oss en omsättning på en miljard med en avkastning på 100 miljoner.
Tusen heltidsanställda på årsbasis, men i vintras skickade vi ut lönebesked till nästan 4 000 personer!
Vad driver dig?
– Att det är så j-vla roligt. Och för att kunna lämna över ett affärsområde krävs en successionsordning. Tre av mina fyra barn är redan inne i företaget, den fjärde, som egentligen är musiker, är på väg. Dessutom har vi en duktig VD som fungerar genom alla segment. Det handlar om social kompetens, man ska kunna prata med allt och alla. Det kan kan, och det kan mina barn.
Hur ser framtidsplanerna ut?
– Vi har kapacitet att ta in ett affärsområde till och har sneglat på ett antal pubkedjor. Men först vill jag ha stabilitet i vår senaste satsning, den i Stockholm. Mer konkret är att vi tar ner Niklas Strömstedts show från Hamburger Börs till Trägår´n nu i höst. Den håller redan på att bli fullbokad.
Du har jobbat i servicebranschen hela ditt liv; vad kännetecknar bra service och vad kan man bli bättre på?
– Jag var ordförande i SHR (Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare) i några år och vurmade då för att man inte ska köra olika race i kök och service, enheterna måste synkroniseras bättre. Och så måste vi bli duktigare på det vi kallar mänsklig frontline. Inte glömma det så kallade vanliga folket, som trots allt utgör 85-90 % av restaurangernas gäster.
Hur är läget annars i branschen?
– Det har sett bra ut ett tag, den sänkta restaurangmomsen bidrog till mycket. Men nu är jag rädd att vi kommit i samma läge som för 20 år sedan, att vi håller på att prisa ut oss. Det är inte bra när en öl kostar nästan hundra spänn på krogen. Nu har vi dessutom ett gyllene läge i Sverige, med den svaga kronan. Jag var i Danmark häromveckan, där var det dyrare än i både Båstad och Stockholm. Om jag får tillägga en sak – även om jag låter som en tråkig fyrtiotalist – så måste det snart vara slut på kockarnas lallande och experimenterande. Nu får de lugna sig lite, vi ska värna om det svenska köket.
Du får fria händer och göra vad du vill med turistdestinationen Båstad!
– Hade jag haft ett trollspö skulle jag se till det fanns mer stränder! Hustrun (Marita) och jag var på Mamma Mia-ön Skiathos i juni, där fanns hur många stränder som helst men inget folk. Om bara tio av dem hade legat på Bjärehalvön. Sedan är det hopplöst när jag är ute och går med hunden. Vi måste tas oss från Väster ända bort till Stensån för att hon ska kunna bada!
– För övrigt är det Båstad vi ser i dag ju ett helt annat än när vi kom hit 1987/88. Man måste säga att Erik Paulsson har gjort det riktigt bra, men nu kan man låta det sätta sig ett tag. Det behövs inte bygga nytt varje år och så skulle jag försöka få det lite mänskligare och mysigare. Vi ska ta vara på Bjärehalvön och fatta hur bra den är. Man blir nog lite hemmablind ibland. Allt är inte golf och tennis, man måste tänka på att det finns förbaskat mycket folk som håller på med annat!
Dina favoritresmål bortom Bjärehalvön?
– Av en händelse hamnade jag för några år sedan på den lilla ön Aruba i Västindien, dit åker jag gärna tillbaka. Jag var ju till sjöss i tre år och seglade jorden runt så jag har egentligen inget favoritställe. Huvudsaken är att det finns sol och bad så man kan simma i havet.
Favorithotell?
– Lilla och familjära Hotell Riddargatan i Stockholm gillar jag. Annars kan man inte komma ifrån att det är skönt att bo på stora lyxhotell. En helt osannolikt påkostad byggnad ät Indigo Pearl i Phuket i Thailand, det är nog det mest fantastiska hotell jag sett.
Bästa måltiden någonsin?
– Ja du, det får bli en kalvfilé, Dismonda tror jag den hette, på Maxim´s i Paris för 25 år sedan. Den var lite grann utbankad och vänd snabbt i smör och med riktig pommes duchesse upplagd som ett stängsel runt. Serverades med stekt färsk spenat som de strimlat och lagt på bearnaisesås som de kört i salamandel. Att något kan vara så gott!
Bästa arenaupplevelsen?
– När IFK Göteborg spelade UEFA-cupen 1982 hade jag hyrt en buss och fyllt med en dragspelare, öl, brännvin och ett trettiotal affärskontakter och kolleger. Vi körde ner till Hamburg och såg finalen. Att Blåvitt vann var helt otippat och väldigt roligt för oss!
Text: Claes Kanold
