Richard Lundström hade egentligen inte alls tänkt att bli optiker. Utanför sommarstället i Kattvik låg havet öppet och drömmen om att en dag ta tjänst som sjökapten grodde hos den unge gossen. En sommar stannade han helt enkelt kvar, när familjen åkte hem till Åkarp, och tog jobb som fiskare. Men drömmen varade bara en vecka innan han blev hämtad för att göra något vettigt av sitt liv.
Att det vettiga bestod i att utbilda sig till optiker var mer av en slump. Richards far hade träffat på en optiker på ett affärsmöte och denne erbjöd sig att ta sig an den unge Lundström som lärling. På den vägen är det. Även om drömmen om ett liv på sjön aldrig lämnat honom helt.
– Jag var femton år gammal när jag började som lärling hos en optiker i Lund och om man räknar bort året jag gjorde lumpen så har jag jobbat med detta i femtio år nu, berättar Richard. Jag ångrar det inte en sekund, även om längtan till havet funnits där i alla år, men det får bli i nästa liv.
Att utbilda sig till optiker på sextiotalet innebar en kombination mellan utbildningen i Stockholm och att gå som lärling. Totalt, inklusive ett år i lumpen, pågick detta i sex år. Kursen var indelad i tre delar varav den första pågick i tre månader vilka följdes av ett år som lärling innan proceduren upprepades med b-kursen som även den innebar 3 månader plus ett år. Den avslutande kursen var på fyra månader och därefter fanns möjligheten att ansöka om ett gesällbrev vilket Richard givetvis gjorde.
– Min första dag som färdig optiker var 1973 och jag hade då fått fast anställning hos optikern som jag gått som lärling hos. Två år senare gick jag min legitimationskurs vilket innebar att jag nu även fick prova ut glasögon åt kunderna, vilket man inte fick som enbart optiker. Nu var jag färdig med utbildningen.
Richard kom att stanna hos optikern i Lund till 1978 innan kan öppnade sin egen butik i samma stad. Genom åren kom flyttlassen att gå mellan en rad olika städer såväl i Skåne som i Blekinge innan han hamnade här i Båstad kring millennieskiftet. Anledningen till detta hette Inga-Lill och i somras kunde paret fira 25-årig bröllopsdag.
– När vi träffades drev jag en stor Synsam-butik i Karlskrona men efter några år kände vi att vi ville flytta hit, där Inga-Lill har sin familj, berättar Richard. Då låg butiken en bit bort på gatan, bredvid Knut Jöns. Hit till denna lokalen flyttade vi 2010.
När Richard säger vi är det han och Inga-Lill han syftar på, sedan femton år tillbaka arbetar paret ihop i butiken, där även Inga-Lills syster hoppar in mellan varven. Mycket har hänt genom åren i branschen och Richard har många historier från de femtio år som passerat. Han berättar om hur man, när han en gång börjande, fick forma mineralglasen förhand och hur allt på den tiden var ett rent hantverk. Idag beställer han glasen via sin scanner och får dem helt klara till butiken.
– Det är kanske enklare att vara optiker idag, med all den utrustning som finns, men samtidigt är det fortfarande ett hantverk och den extremt dyra utrustning som går att köpa idag kan egentligen inte göra mer än vad vi kunde på den tiden med enklare medel, menar Richard.
En stor skillnad mellan då och nu är att glasögonen gått från något nödvändigt ont till en trendkänslig accessoar där i stort sett alla varumärken av rang har sin egen kollektion. Inga-Lill och Richard berättar att denna utveckling tog fart med Christina Hansegård och Christina Schollin på 60- och 70-talet. Den sistnämndas bågar från Dior kom att påverka mycket.
– Att det går trender i bågarna är en del i arbetet som gör det ännu mer skoj, menar Richard. Det händer alltid nya saker, det kommer nya bågar och kundernas önskemål förändras, det gör att arbetet och vi utvecklas hela tiden.
Kunderna kommer från stora delar av Bjäre och en bit in i Halland. Många är återkommande samtidigt som paret har märkt att nyinflyttade gärna söker sig till den lokala optikern, så kundunderlaget är det inga problem med.
– Detta är fortfarande det roligaste jag vet, skrattar Richard. Vad skulle jag göra om jag bara satt hemma? Här träffar jag kunder, käkar lunch med det vanliga gänget på Malens Krog och håller mig ajour med allt som händer i byn.
Att Richard blev optiker och inte sjökapten var en slump, och en påstridig fars fel. Men när vi sitter här och pratar om en karriär på femtio år är det ingen tvekan om att det har varit roliga år och än verkar det inte finnas några planer på att trappa ner. Så Båstad kan pusta ut, optikern kommer att finnas kvar ett bra tag till. Vem vet, kanske blir det jubileum om tio år igen!
Text & foto: Joakim Ormsmarck
