För drygt fyra år sedan lämnade jag Stockholm och flyttade till Båstad. Anledningen var att jag skulle bli pappa och eftersom mamman redan bodde i Båstad, 55 mil från mig, så behövde vi välja var vi skulle bo och låta vår dotter växa upp. Tanken på att behöva släpa barnvagn i trånga trappuppgångar och klämma ihop oss i en liten lägenhet i Stockholm gjorde att valet föll på Båstad. Jag hade aldrig förut bott på en så liten ort och var nyfiken på hur det skulle vara. Jag hade inga speciella förhoppningar och inte heller några fördomar. Tänkte att det får bli som det blir.
Båstad var dock inte helt nytt för mig, jag hade varit här några gånger tidigare men då som den typiska sommarturisten som kommer hit och badar, festar och ser ett Båstad med massa folk och stort utbud av nöje och restauranger. De flesta jag träffade var liksom jag på semester och jag har ingen aning om jag då träffade några riktiga Bjärebor överhuvudtaget.
Med tiden har jag upptäckt mer och mer av Bjäre. Nu när vintern går mot sitt slut och våren snart är här så ser jag fram emot att åter igen få uppleva naturen som vaknar till liv. Jag kan nu ställa mig till skaran som älskar Bjäres böljande landskap och de underbara vyerna ut över havet. När det är fint väder tar jag gärna en extra sväng med bilen på mina favoritvägar och njuter av den vackra naturen.
Men det är inte bara de vackra vyerna, stranden och havet som väckt min kärlek till orten utan det är till stor del den öppenhet och det fördomsfria bemötandet som jag fått från andra Bjärebor under åren.
Jag tror det är få småorter i Sverige som har en sån blandning av personer från landets alla hörn.
Förutom skåningar möter jag här hallänningar, göteborgare, stockholmare, smålänningar, norrlänningar mfl. När jag kliver in i en butik kan expediten prata vilken dialekt som helst. På de flest mindre orterna i Sverige skulle jag säga att man med absolut största sannolikhet möter på den lokala dialekten i de flesta butikerna.
Det verkar som att de flesta som bor här gör det för att de VALT att bo här. Har inte träffat någon som bor här för att de är tvingade och känner att de inte kan ta sig någonstans.
Denna öppenhet och stolthet över vår bygd är en styrka för Bjäre och något jag tror gör att Bjäre har möjlighet att växa mer än bara inifrån. Ska vi bli fler bofasta här, vilket jag hoppas, behövs det inflyttning från både närområde samt övriga landet. Och även utlandet för den delen.
Jag har nästan bara positiva upplevelser från de åren jag bott på Bjäre. Jag väljer att bli kvar här! Och jag hoppas att orten utvecklas och att vi alla fortsätter att öppenhjärtigt ta emot nya Bjärebor på det sättet jag blev mottagen.
Peter Jakobson
Krönikör och stolt Bjärebo
