Uppväxt i Edenberga har hon kommit att bli byn trogen genom åren. Sedan tio år tillbaka delar hon sin tid mellan jobbet i Båstad och hästarna hemma på gården. Hon är ordförande i ryttarföreningen och en av de drivande bakom den lokala Ryttargalan. Det märks att Stina Lillemose är en person som brinner helhjärtat för det hon tar sig an.
Vi träffas på Strandhotellet i Mellbystrand bara timmar innan det är dags att öppna upp dörrarna och släppa in gästerna till årets upplaga av Ryttargalan. Men trots att hon är en av initiativtagarna, och i högsta grad delaktig i evenemanget, är det inte en stressad Stina Lillemose som vi slår oss ner i restaurangen för att prata med. Tvärtom, hon är hur lugn som helst och konstaterar att hon just nu mest längtar tills klockan blir 18.00 och de kan öppna upp mot röda mattan.
– Det är tredje året vi arrangerar galan i år så nu känns det verkligen som att vi har koll på det mesta, inleder hon. Vi är ett bra team som vet vad vi ska göra och eftersom vi i år är fyra klubbar som tillsammans står bakom kvällen är det inte bara vi tre initiativtagare som behöver göra allt.
Hur kommer det sig att ni arrangerar kvällen tillsammans med andra klubbar?
– Historiskt sett har nog klubbarna sett varandra mer som konkurrenter än som kollegor men det är något som vi vill ändra på. Vi är ganska unga, vi som är drivande i klubbarna idag, och vår målsättning är att tillsammans stärka Laholm som ridsportsoch tävlingsort, istället för att konkurrera. En gemensam gala var ett steg i rätt riktning kände vi och nu är det som sagt tredje året vi kör och det har verkligen blivit lyckat.
Lägger du mycket tid på föreningen?
– Jag har varit ordförande i ryttarföreningen i fyra år nu och det tar såklart en del tid, med styrelsemöten och liknande. Sedan är jag tävlingsledare för en större hopptävling i vecka 27 varje sommar så det är väldigt kul och jag trivs med att engagera mig.
Är du själv uppväxt med hästar?
– Jag har hållit på med hästar i hela mitt liv, både hoppning och voltige, och har varit samma klubb trogen, Björbäcks Ryttarförening, i alla år så det är min moderklubb jag är ordförande i idag. Det är lite extra kul faktiskt. Så hästarna har alltid varit en del av mitt liv skulle man kunna säga.
Du bor i Edenberga, är du uppväxt där också?
– Jag bor faktiskt på gården där jag växte upp men den såldes först innan jag köpte tillbaka den. Jag köpte själv hus tidigt och sedan när gården blev till salu igen kändes det rätt att köpa den så nu är jag hemma igen.
Hur många hästar rider du idag? Hur hinner du med allt?
– Jag rider varje dag och idag har jag fyra egna hästar plus en som jag har på fullinackordering. Sedan rider jag en del andra hästar också. Jag går upp tidigt och går och lägger mig sent skulle man kunna säga, det handlar om att se till att man hinner helt enkelt. Jag jobbar heltid och det är inga problem att hinna med, jag vet ju inget annat skulle man kunna säga.
På tal om arbete, du har bytt karriär?
– Det stämmer. Jag är utbildad florist och jobbade hos familjen Grönkvist i nästan tio år, först i Boarp och sedan på Entré Båstad. Sedan kände jag att det var dags att prova något nytt, jag visste inte riktigt vad jag vill göra men jag vill testa något annat. Sedan fick jag kontakt med Micke och Katta på Märkesbutiken i Båstad, som sökte en ny medarbetare, så vi tog ett möte och på den vägen är det, nu har jag varit där i tre månader och trivs så bra.
Hur känns det att släppa blommorna då?
– Helt har jag inte släppt dem, jag har lite bröllop och lite annat som jag fortsätter med i egen regi, så blommorna och den kunskapen har jag kvar ändå. Min drivkraft har alltid varit kunden och den relationen finns ju kvar och sedan är kreativiteten och känslan samma oavsett om man jobbar med blommor eller kläder. Jag har alltid älskat inredning, kläder och vackra saker så det känns väldigt kul att få hjälpa att guida kunderna.
Du bor i Edenberga men jobbar i Båstad, hur är det?
– För mig är det perfekt, jag älskar verkligen Båstad och jag är så glad att kunna fortsätta att jobba där trots att jag bytt arbete. Samtidigt är det skönt att kunna åka hem från Båstad till Edenberga, det blir som två världar. Det var en slump att jag hamnade i Båstad egentligen, efter gymnasiet jobbade jag i två blomsterbutiker och på dagiset i Skottorp men så sökte de en florist uppe i Boarp och på den vägen är det. Jag älskar verkligen kontrasterna, trots att avståndet är så kort.
Det börjar bli dags för Stina att fortsätta med förberedelserna inför kvällen, fortfarande är det en hel del som återstår men inget som verkar kunna stressa upp henne.
Att kvällen kommer att bli lång är det ingen tvekan om men oavsett vilket är det inget som kan hindra henne från att kliva upp i sadeln.
