Annons:

Diggiloo firar nu sitt 15 årsjubileum.. Sommarens stora familjeshow utlovar ett högt tryck och är som vanligt sprängfylld med välkända hits av rock, schlager, humor och pop, vilket levereras av en generös och alltid lika noga utvald blandning av landets hetaste artister. En av dem är Jessica Andersson, en välkänd sprakfåle på scen som har varit med från starten.

Diggiloo anses av många vara Sveriges ledande sommarunderhållning. Succéshowen har setts av nästan 1,5 miljoner svenskar sedan starten. Turnén besöker slott, idrottsplatser, torg och herrgårdar i olika former och har idag blivit ett varumärke som växt under resan, med underhållning som passar familjer i generationer, gammal som ung. Från Skurup i söder till Piteå i norr levereras musikunderhållning, humor och skratt där sommar, värme och omtänksamhet är kärnvärden. I år kommer man tillsammans med Jessica se artister som Robin Bengtsson och David Lindgren. Medverkar gör även Tommy Nilsson, Wiktoria, Charlotte Perrelli, Bruno Mitsogiannis, Andreas Johnson och inte minst komikern Özz Nûjen. Ackompanjerade av stort band, dansare och kör.

Jessica, du har varit varit med från början, har du några ”highlights” som du kan berätta om?
– Väldigt många, men det som ligger närmast är förra året då jag fick välja en egen låt som jag älskade att göra, ”Calleth you, calleth I” skriven av The Ark. Det var så kul att jag till och med gick och släppte den på singel. Annars är det så mycket genom åren som varit kul, allt som man upplevt med kollegorna till exempel. För några år sedan till exempel då Charlotte Perelli var gravid och fick barn mitt under turnén. Men förra året var det jag som fick ett nytt smeknamn av Lasse Holm, Mamma Diggiloo bara för att jag varit med så himla länge, jag är lite av en inventarie i produktionen. Man kan känna sig lite gammal och det tog ett tag att vänja sig men det är bara kul, skrattar Jessica Andersson.

Jessica slog igenom när hon i duon Fame vann svenska Melodifestivalen 2003. ”Give me your Love” var hennes första tävlingsbidrag och det har blivit fem till efter det. ”I did it for love” från Melodifestivalen 2010 blev vald till Årets låt på Svensktoppen och lång länge på listan. Vid sidan av turnerandet och skiv-nspelningar har Jessica även spelat musikal. Hon har blivit belönad med Guldmasken för bästa kvinnliga huvudroll för sin roll i musikalen ”Little shop of horrors”.

Hur kom du in i teatervärlden?
– Ja, ända sedan jag slog igenom har jag blivit så hungrig på att utmana mig själv. Tidigare var jag ganska rädd av mig och vågade inte ge mig in i situationer som är okänd mark. Men jag har blivit mer våghalsig och kastar mig gärna in i nya projekt. När jag fick frågan om att göra musikal ville jag först tacka nej, men jag antog utmaningen. Just den här rollen som Audrey i ”Little shops of horror” passade mig perfekt. Det var som om rollen var skriven för just mig på ett känslomässigt plan. Men jag är absolut öppen för att göra mer teater, musikal och varför inte prova på att göra film? Det hade varit kul. Jag vill så klart utvecklas hela tiden, den här branschen kan innefatta så ofantligt mycket mer än att bara stå på scen, berättar Jessica.

Jessica Andersson har skrivit en uppmärksammad självbiografisk bok, ”När kalla nätter plågar mig med minnen av hur det var”. Den har sålt i över 118 000 ex. och mynnade ut i albumet ”14.4.40” som hon skrev och spelade in tillsammans med Peter LeMarc och Marit Bergman. Boken och samtliga låtar på skivan är hämtade från Jessicas bakgrund och tuffa uppväxt.

Hur gick det till?
– Ja, jag skrev en bok. Jag växte upp med en mamma som var missbrukare och jag valde att berätta om det. Det var väldigt långt ifrån det jag brukade göra men kändes viktigt för mig. Det var lite som terapi, att skriva och jobba med kämpiga minnen, du vet, krånglig uppväxt och sådär. Jag är ingen författare men jag ville göra något musikaliskt av mina upplevelser. När Marit Bergman som läst och blivit berörd av boken kontaktade mig och frågade om vi inte skulle skriva låtar ihop, började vårt samarbete. Sedan blev Peter Lemarc indragen i projektet så vi gav tillsammans ut ett album som baserades på min bok. När är jag gett ut skivan kunde jag stänga det kapitlet i mitt liv och låta det vara.

Vad var vändpunkten som hjälpte dig ur svårigheterna?
– När jag själv fick barn! Fram till dess var jag själv ett barn som ville ta hand om min mamma. Finnas där och stötta. När jag själv blev mamma och fick uppleva känslan av att det inte finns någonting som man inte vill göra för sitt barn, det var då jag började ifrågasätta min mors val i livet. Jag kunde inte hjälpa henne längre och bestämde mig för att börja jobba med mina egna demoner och det gjorde jag genom att skriva den här boken och släppa plattan. Jag hoppades att det skulle leda till någon slags försoning, vilket det också gjorde.

Hur mår din mamma idag?
– Hon är fri från sitt missbruk och jag är så tacksam.

Hur gick det med fotomodellkarriären?
– Hahaha, det var längesen! Jag var 16 år när jag blev anmäld mot min vilja av en kompis. Jag ställde dock upp och vann den lokala tävlingen hemma i Skövde och fick åka till Stockholm. Jag blev upptäckt av en modellpappa med agentur i Paris så jag var där och jobbade några år. Men det var inte min grej. Jag trivdes inte med det ytliga och det var hemskt att inte kunna få äta vad man ville, minns Jessica. Jag har alltid fallit tillbaka på musiken. Jag har känt hela livet att det är det jag vill göra. Mamma är jättemusikalisk och jag är glad över att jag ärvt hennes sångröst. Pappas var något torftigare…

Så till Diggiloo, hur fungerar teamet nu när Lasse Holm har klivit ett steg tillbaka från scenen? Vad blir din roll i år?
– Lasse är i högsta grad delaktig även i år, som medproducent. Han tycker och tänker och ringer och bollar idéer hela tiden. Väldigt engagerad. Förra året gjorde han en tillfällig comeback och det var jättekul. Det är svårt att fylla hans skor, han är som bekant bred och mångsidig och det är svårt att kopiera hans energi på scen. Charlotte (Perelli) och jag har tagit över något år och gjorde lite som Lasse brukade göra som konferencier och så. I år är det David (Lindgren) som kommer att ta en bit av den rollen. Men vi är ett team och gör det mesta tillsamman, vi hjälps åt, även om David kommer hålla lite mer i taktpinnen kanske, det kommer bli kanonbra!

Text: Gunilla Strömberg
Foto: Kristofer Sandberg

Relaterade artiklar

X