Efter drygt tio år i tidnings- och reklambranschen anser jag mig ha ganska bra koll. Jag kan det mesta om tryckmetoder, filformat, annonsförsäljning, räckviddsmätningar och allt det andra som för andra utanför min bubbla kan te sig som rena grekiskan. Det är faktiskt ganska bekvämt och tryggt att känna att man har full koll. Men ibland kan det likväl vara fantastiskt spännande att bara kasta sig ut i något helt nytt och okänt.
Allt började på Autobahn. Tillsammans med min champagnekollega satt jag i bilen och filosoferade om nya roliga projekt, som vi lätt gör under våra resor till Champagne. Eftersom undertecknad vägrar köra i Tyskland så är mitt ansvar Danmark, Belgien och Frankrike. Således kan jag ägna hela Autobahn åt att prata oavbrutet.
Tanken att öppna en champagnebar hade grott hos oss båda ganska länge och helt plötsligt började allt konkretiseras. Det fanns en lokal som skulle passa perfekt, centralt i Halmstad med läge precis invid Nissan, vi hade ett koncept som växte fram under resans gång och framförallt såg vi alla möjligheter i världen. Det blir lätt så när två entreprenörer samtalar fritt.
Nu har det gått några månader och idag kan jag titulera mig själv krögare. Hur fasen gick detta till? Vad var det egentligen som hände?
Från att vi bestämde oss till öppningen för några veckor sedan har allt gått i rasande tempo och helt ärligt är det nog först nu som vi hinner reflektera över vad som hänt. Vi har en restaurang och folk verkar älska den!
Vi bestämde oss tidigt för att bara arbeta med människor som var duktigare än vi själva, på respektive område. Nu var det visserligen ingen större utmaning eftersom detta var helt nya områden för oss, den stora utmaningen låg i att våga släppa kontrollen. Men dessa fantastiskt kompetenta människor bara drogs till projektet och inom några dagar hade vi arkitekt, finsnickare, byggare, elektriker, inredare och kock klara. Alla klev rakt in och tog totalt ansvar för sitt område och vi kunde i princip stå vid sidan och titta på. Inget slår känslan av att arbeta med proffs.
Själva kunde vi helt fokusera på att hålla ihop alla trådar, spika champagneutbud, arbeta med marknadsföring och nätverkande. Med andra ord det vi är bäst på.
Den 30 oktober slog vi upp dörrarna till ”A little party” och sedan dess har det i princip varit fullt fredagar och lördagar. Vi är ödmjuka och inser själva att det inte är dessa veckor som räknas egentligen, det intressanta är hur det ser ut med bordsbokningarna i februari eller mars. Men oavsett detta så kan jag redan nu konstatera hur mycket jag har lärt mig av att kliva rakt in i helt främmande bransch och kultur.
Min erfarenhet av krogbranschen var fram tills nu enbart baserad på min roll som leverantör av marknadsföring och som gäst. Det jag nu insett är allt det arbete som ligger bakom den upplevelse jag får när jag besöker en restaurang. Allt måste fungera och det är ett maskineri som inte ska märkas, det ska bara fungera. Och när det inte fungerar, för så blir det ibland, ska det lösas smidigt så att gästen alltid får bästa möjliga upplevelse. Även här är det en sådan tillgång att arbeta med proffs som kan leda oss nybörjare rätt.
För egen del har vår lilla satsning helt klart gett blodad tand. Jag kommer alltid att jobba med tidningar, det är helt enkelt mitt kall här i livet, men att göra små utflykter yrkesmässigt är väldigt givande. Jag tror att det tillför energi och idéer även till vår huvudsysselsättning.
Vill avsluta med att välkomna er Bjärebor till vår lilla restaurang. Fredagar och lördagar erbjuder vi en härlig stämning, drygt tvåhundra olika sorters champagne och en riktigt trevlig meny om jag får säga det själv!
Vi ses!
Joakim Ormsmarck
