Van att vänja mig

För några dagar sedan satt jag i bilen och körde från Stockholm hem till Båstad. Solen hade gått ner och mörka moln släppte ner stora mängder regn över de småländska skogarna. Förvånat tänkte för mig själv ”Jäklar vad mörkt det är! Jag ser ju nästan ingenting!”. Det var helt svart runt mig, de regnblöta vägbanorna var också helt svarta. Men så är det ju stora delar av året. Det är ju bara jag som hade vant mig med något annat. Nämligen sommarens gröna färger och ljusa nätter. Snart kommer mörkret kännas helt naturligt och inte vara något jag tänker nämnvärt på. Denna insikt tänkte jag att jag skulle utnyttja till något positivt.

En härlig sak med våra årstidsväxlingar i Sverige är att vi får uppleva så mycket olika på en så kort tid som ett år. Jag njuter av första vårblommorna som påminner oss om liv i naturen, av första varma sommardagen då man kan sitta ute hela kvällen, av höstens alla färger och klara luft, av första snön. Med bara några månaders mellanrum så är det en ny tid och något nytt att glädjas åt. Eller något att sakna om man tittar i backspegeln. Med varje ny årstid kommer något nytt på bekostnad av andra saker som försvinner.

Vi överraskas av förändringarna som sker men vänjer oss riktigt fort. Vi har ju varit med om det förr, så det borde ju inte överraska, men ändå blir det kaos på vägarna när första stora snöfallen kommer och få verkar vara förberedda på att det skulle komma vinterväglag även denna vinter. Någon vecka senare är de flesta helt inställda på vinter och tar det för vad det är.

Att vänja sig vid något innebär att man har något som en vana, man behöver inte medvetet utföra en handling eller tanke utan den kommer automatiskt. Snart är vi vana med hösten, mörkret och kylan och anpassar livet efter det utan att tänka på det.

Att skaffa sig andra vanor i livet handlar om att ändra på mönster och få det till en naturlig del av tillvaron. Så som att träna efter jobbet, gå upp tidigare för att slippa stressa på morgonen, alltid äta en frukt efter lunchen osv.

PeterMin hypotes är att eftersom vi så ofta får uppleva förändringar i klimat, med allt vad det innebär, och vänjer oss med det ganska fort så borde vi vara bra på att anamma andra nya vanor. Vi är vana vid att vänja oss. Detta tänker jag i alla fall ska bli min sanning när jag ska skaffa mig nya vanor.

Nu fick ni ta del av mitt resonemang och min egna positiva peppning för att komma igång med träningen igen. Tänkte i samma veva få tillbaka vanan att använda tandtråd varje kväll. Vi ses på gymmet framöver, inte hos tandläkaren.

Peter Jakobsson
Krönikör