Många har följt serien Bron som de senaste åren visats på TV. I fjärde, och sista säsongen, var det nog en del som kände igen ängelholmaren Linda Kunze då hon spelade en roll i serien. Lindas rollfigur var fängelseinternen som knivhögg huvudrollsinnehavaren Saga Norén i halsen så hon nästan miste livet. Karriären som skådespelare fortsätter för 35-åringen som själv inte beskriver att drömrollen finns utan att det är det kontrastrika lustdrivna yrkeslivet som är essensen för henne.
I dagens samhälle gäller det att tidigt välja rätt väg som sedan skall forma resten av det vuxna livet. Kraven är stora och ju mer specialiserade gymnasieprogrammen blir desto viktigare att man redan i tonåren format både sig själv och dessutom förstått vad som finns att arbeta med. Valen är många och kraven kan ibland kännas orimliga. En uppgift som kräver mer även av föräldrarna. Linda funderade en stund på vilken väg som var rätt för henne.
Från Hässelby till Ängelholm
Det ursprungliga barndomshemmet var i Stockholm men föräldrarna, som båda är beteendevetare, flyttade till Ängelholm strax före Linda började skolan.
– Jag är född i Stockholmsförorten Hässelby. Där bodde vi tills jag var sex år. Jag hade alltid fantasier om Stockholm efter att vi flyttat till Ängelholm. Hur hade det varit om vi bodde kvar? Hade jag åkt runt i tunnelbanan och varit punkare då? Nu bor jag på andra änden av samma tunnelbanelinje i en förort söder om stan. Mina föräldrars arbete inom kommun och skola gjorde att jag själv funderade över om det var en yrkesväg för mig.
Under uppväxten fanns dock alltid en lockelse till konsten och den kreativa ådran tog mer och mer plats i hennes liv. I hemmet fanns ett kulturellt kapital men det tog ändå lång tid innan Linda förstod själv att detta var något hon kunde satsa på och arbeta med.
– Jag letade mig fram på egen hand genom musik, bildkonst, skulptur och fotografi. I övrigt gick min tillvaro till stor del ut på att ligga på sängen och lyssna på musik, skriva dagbok och titta upp i taket.
Praktik hos konstnär
Under en praktikvecka i gymnasiet fick hon möjligheten att bo och arbeta med konstnären Maria Werger, som då gick på Konstakademin i Köpenhamn. Lindas syn på konst breddades och hon fick lära sig mer om feminismens grunder.
– När jag tänker på det nu är det svindlande. Det är 18 år sedan och jag kan bara ana hur mycket den veckan har påverkat mitt yrkesliv.
Därefter tog det fart och hon beskriver att hon marinerades i teater på Fridhems Folkhögskola i Svalöv.
– Det var underbart! Det var då jag började söka Teaterhögskolan och i och med det formades drömmen om ett yrkesliv som skådespelare.
Sedan Linda gick ut teaterskolan 2010 har hon arbetat med teater. Hennes CV är långt och längre lär det bli. Dock erkänner hon att hon spelat förvånansvärt lite i Skåne.
– Det har bara blivit enstaka föreställningar på turné i Skåne samt på Scenkonstbiennalen i Malmö och Scenkonstbiennalen för barn och unga, BiBu i Helsingborg.
Jag har spelat mycket för barnoch ungdoms -publik och arbetat både på stora institutioner och i mindre, fria grupper.
Föräldraledig med penna i hand
Linda är för tillfället föräldraledig med hennes och sambons andra barn. På dagarna umgås hon med vänner och med barnen, men ska snart börja filma igen. Finns en ledig timme spenderar hon den gärna lyssnandes på musik och med en penna i hand.
– Jag ska filma lite framöver, en liten roll i en ny TV-serie, och i påsk ska jag ha en utställning med mina teckningar. Jag ritar mycket när jag får tid och det händer att jag ställer ut.
Rollen i bron provfilmade hon till tre gånger. Först endast med rollsättaren, därefter även med regissören och i sista ledet med ett så kalllat self tape som hon sände in.
– Jobben i denna branschen hittar jag på olika vis. Ibland efter att jag skrivit till en konstnärlig ledare eller en regissör. Häromdagen fick jag ett förfrågan från en regissör som jag hört av mig till under tio års tid, så det är väldigt olika. Det är väl på många sätt som i de flesta brancher, att jobben avlöser varandra.
Ängelholmsdialekt med stolthet
Linda Kunze är en karismatisk kvinna med många fascinerande kvalitéer, en av dem är att i svensk TV prata tydlig ängelholmsdialekt med stolthet. Någon särskild drömroll kan hon inte påstå att hon har men att få gestalta karaktärer med lite skeva och kantiga uttryck säger hon sig tycka om, alltså inte de vänaste personuttrycken.
– Att hantera olika dialekter är absolut en tillgång som skådespelare, även om jag nästan bara plockar fram skånskan när jag pratar med mina gamla ängelholmsvänner.
På frågan om vad Linda tror det viktigaste i skådespelaryrket formulerar hon att lusten går före allt. Hon beskriver att en nyfikenhet för människor måste finnas. Ett öppet sinne för olikheter och intresse av hur det är att vara människa i olika samhällsstrukturer.
– Teater är det bästa som finns när det är roligt!
