Häromdagen var jag på en väldigt intressant föreläsning som gav mig en riktig tankeställare. Föreläsaren som heter Jonas Helgesson pratade på ett väldigt komiskt sätt bland annat om hur vi människor älskar att sätta etiketter på varandra. Jonas, som har erfarenheter från sin egna CP-skada, berättar om situationer han ofta får uppleva med personer som har förutfattade meningar om honom och hur han hanterar dessa.
Jag försöker ofta vara uppmärksam på min omgivning och hjälpa till om det skulle behövas eller liknande och jag har alltid haft goda intentioner med detta. Till exempel att ge min bussplats till någon äldre eller att hjälpa någon att bära något som verkar tungt för dem. Men det är inte förens jag var på denna föreläsningen som jag har insett att det kan uppfattas helt olika från olika perspektiv. Jonas berättade att det är många gånger som han har fått hjälp med saker som folk tror att han behöver hjälp med även fast han klarar det helt utmärkt själv egentligen. Det är självklart menat som en snäll gest men personen i fråga, i detta fallet Jonas, uppfattar det som att folk inte tror att han är kapabel till att göra vissa saker vilket jag kan tänka mig kan kännas förnedrande.
Jag har som sagt aldrig sett på det från detta perspektivet men nu när jag tänker efter finns det stor risk att jag utan mening har förnedrat många äldre människor som jag haft i avsikt att hjälpa. Detta är något som jag tror många kan ta till sig av. Det är klart att vi ska vara goda medmänniskor och hjälpa till men det är viktigt att man ser till att detta är något personen i fråga vill ha hjälp med för att går man bara på förutfattade meningar finns det risk att det kan bli fel. Så att inte låta snällheten ta över respekten var en av många kloka tankar som jag tog med mig från Jonas föredrag.
Jonas snackade som sagt mycket om förutfattade meningar och det är något jag själv kan relatera mycket till samt något som jag tycker man kan applicera på många situationer i sin vardag. Jag har tyvärr en tendens att utveckla förutfattade meningar av tidigare upplevelser och dessa förutfattade meningar har många gånger satt käppar i hjulet för mig. Har man förutfattade meningar så blir det lätt att man tror att man redan vet hur något kommer vara. Jag är till exempel negativt inställd till alla olika falaflar bara för att jag en gång, för 4 år sedan, smakade en PicaDeli falafel som inte föll mig i smaken. Ett lite annorlunda exempel kanske, nåväl…
Med förutfattade meningar är det lätt att begränsa sig själv väldigt mycket. Jonas drog upp några sjuka siffror på hur mycket vi människor tänker på vad vi inte kan göra istället för att tänka på vad vi kan göra (tyvärr minns jag inte siffrorna). Han drog upp två väldigt självklara exempel. Att fokusera på vad man inte kan är som att gå fram och hälsa på någon och säga:
Hej! Jag heter inte Jakob, Jag heter inte Maja, jag heter inte Stina och vänta, Mats! Det heter jag inte heller….
Eller
Som att skriva sin handelslista, men att istället för att skriva ner det man ska köpa så skriver man ner allt man inte ska köpa.
Vad han menar är att man självklart ska ha vara medveten om sina svagheter men att lägga stort fokus på dem tar oss ingenstans och gör att allt tar mycket längre tid och mycket mer energi.
Jag blev sjukt inspirerad av Jonas och hans sätt att framföra sina åsikter var genialiskt, komiskt och intressant så har ni någon gång möjlighet att få lyssna på honom så rekommenderar jag detta starkt.
Kom ihåg nu – Lämna etiketterna och “jag heter inte Lars” hemma och låt för bövelen inte snällheten ta över respekten, Tack Jonas Helgesson för dina kloka ord!!!
