Den heliga nattens blomma

Vad har julstjärnor gemensamt med sombreros, tequila och chili? Det mexikanska arvet! Den populära krukväxten växer vilt i högländerna i Centralamerika, når en höjd på upp till fem meter och användes på många sätt av aztekerna. I Mexiko var växten förknippad med julen så tidigt som på 1500-talet. Men den globala karriären som julblomma tog inte fart förrän i början av 1920-talet. Olika legender är knutna till blomman, som är känd i sitt hemland som Flores de Noche Buena – den heliga nattens blomma.

Cuetlaxochitl: Aztekernas stjärna

Aztekerna, som levde i dagens Mexiko mellan 1300-1500-talet, kallade julstjärnan för Cuetlaxochitl, som betyder ”läderblomma”. De förskönade sina tempel med den dekorativa växten och såg i den en symbol för nytt liv för krigare som fallit i strid. Cuetlaxochitl ansågs också vara en helande växt och färgämne för aztekerna. Växtens namn, ”Star of the Aztecs”, härrör från den tiden, liksom en av de förmodligen mest kända legender som fortfarande förknippas med växten. Det sägs att Cuetlaxochitl var Montezumas favoritblomma. Montezuma var aztekernas härskare och han trodde att den röda färgen på de övre bladen kom från blodet av en aztekisk gudinna som dog av brustet hjärta. Legenden spred sig hela vägen till Europa där den förmodligen gav inspiration till julstjärnans franska namn, Etoile d’amour, eller kärleksstjärna.

Flores de Noche buena: Den heliga nattens blommor

Den spanska erövringen av Mexico i början av 1500-talet förebådade den aztekiska kulturens kollaps. Som ett resultat, blev Cuetlaxochitl Flores de Noche Buena, den heliga nattens blommor. En berättelse om detta namn berättas också i Mexiko: En flicka som hette Pepita var för fattig för att köpa en riktig present till Jesusbarnet på julafton. Så hon plockade gröna kvistar från en buske på väg till kyrkan och knöt dem i en bukett. När hon satt denna gåva vid foten av krubban så började kvistarna helt plötsligt blomma magnifikt röda. Sedan den dagen kallas julstjärnan Flores de Noche Buena i Mexiko och är den officiella julblomman. Från Mexiko till Europa och USA Först långt senare, det vill säga år 1804, nådde växten Europa med naturforskaren Alexander von Humboldt. Den artbestämdes i Berlin och fick namnet Euphorbia pulcherrima, den vackraste inom familjen Euphorbiaceae. År 1828 tog den amerikanske ambassadören i Mexiko, Joel Roberts Poinsett, julstjärnan till USA, där den till hans ära fick namnet ”Poinsettia”. Och inte bara det: Sedan 1852 är 12 december minnesdagen av Poinsetts död och firas som ”Poinsettia Day” i USA.

Julstjärnans triumf som julens blomma

En tysk emigrantfamilj vid namn Ecke startade så småningom julstjärnans globala karriär i USA i början av 20-talet. Fascinerad som han var av de röda växterna som växte vilt i närheten av hans gård i södra Kalifornien så försökte Paul Ecke odla julstjärnan. Han uppnådde sina första framgångar med julstjärnekvistar på snitt, som han effektivt marknadsförde som julblommor längs Sunset och Hollywood Boulevard i Los Angeles. Han började snart odla julstjärnor i stor skala och distribuerade dem i form av snittblommor via trädgårdsmästare över hela landet. Senare ersatte han sin fältproduktion med odling i kruka. På 1950-talet lyckades odlare i Tyskland få fram julstjärnor som krukväxter för första gången. Under de följande åren erövrade julstjärnan de europeiska vardagsrummen. Idag är växten fast förankrad som “adventsstjärna”, “Christmas star” eller “Stella di natale” i europeiska jultraditioner.

Idag finns det cirka 150 olika sorter av julstjärnor och fler läggs till varje år. De olika sorterna utmärker sig genom variationer i färg, växtsätt, storlek och bladform.

Text & bild: Blomsterfrämjandet/Stars for Europe