Annons:

”Nej, nej, jag sköter bara ljuset!”

Allan Edwall försökte förgäves lura oss autografjägare. Han gillade inte att skriva autografer. Året var 1963, platsen var Strand Restaurangs parkering och Edwall hade just stigit ur sin lilla Citroën 2CV. Han tillhörde skådespelartruppen som på Norrviken arbetade med inspelningen av Ingmar Bergmans ”För att inte tala om alla dessa kvinnor”, en film fullständigt späckad med hela svenska skådiseliten: förutom Allan Edwall fanns där Bibi Andersson, Harriet Andersson, Eva Dahlbeck, Barbro Hiort af Ornäs, Jarl Kulle, Georg Funquist, Karin Kavli, Gertrud Fridh och Mona Malm. Hela gänget bodde på Skånegården och hade säkert mycket trevligt, bl a med dagliga middagar på Strand. Men det hjälpte inte. Trots att filmen på affischen beskrevs som ”Ingmar Bergmans första komedi i färg” är den ärligt talat lika tråkig som egendomlig och fick t ex i DN:s recension omdömet ”totalt humorlös”.

Det var väl Bergmans andra film från Båstad. Den första var som bekant ”Det sjunde inseglet” inspelad i Hovs Hallar 1956. Den var inte mycket muntrare. Det var däremot en annan film, också inspelad delvis i Hovs Hallar, ”Tofflan” från 1967 med Christina Schollin, Lars Lind och Anita Björk. Den byggde på den kände Båstad-författaren Gösta Gustaf-Jansons roman ”Tofflan byter hamn”, som utkom ett par år tidigare. Hovs Hallar har ju för övrigt härbärgerat ytterligare en filminspelning, Jan Troells ”Ingenjör Andrées luftfärd” från 1982. Max von Sydow och övriga aktörer bodde på Hotell Borgen. Då hade jag slutat samla autografer men hotelldirektören Calle Christensson (”Bar-Calle”) har enligt uppgift än idag kvar en tavla med ett tack och hela troppens namnteckningar.

Johannes Brost och jag sprang på varandra i somras. Jag har fortfarande slutat samla autografer, men jag passade på att gratulera till framgångarna med filmen ”Avalon” från 2011 (visserligen flera år för sent men i alla fall). Den utspelar sig i Båstad under tennisveckan och Johannes fick ett par år senare en Guldbagge för bästa manliga huvudroll i filmen. Bravo!

Ville man specialisera sig på att samla regissörers autografer, då kunde man sikta in sig på Båstad 1968 och filmen om tenniskravallerna, ”Den vita sporten”. Den har inte mindre än elva krediterade regissörer! Förutom Bo Widerberg regisserade t ex den lika legendariske Roy Andersson. En omdiskuterad händelse var replikskiftet mellan demonstranterna vid Centercourtens norra entré och Widerberg som filmade från Skansens tak. På uppmaningen att delta i demonstrationen ropade han: ”Jag är med er!” Sen följde en debatt om huruvida Widerberg med det svaret menat att han tagit politisk ställning eller som han själv menade att det betydde: ”Jag följer er med kameran.” Bo Widerberg tog initiativet till Lilla Filmfestivalen i Båstad som för en dryg månad sedan genomfördes för 20:e gången på Scala Bio och återkommer 2-6 augusti 2017.

Gamla Scala-biografen, som låg på Pershögsgatan (nu ICA Gamlegårdens P-plats), väcker tusentals minnen. Ritualen bestod av en första inspektion av affischen i skåpet på Köpmansgatan, en andra titt på filmfotona i skåpet vid Järnhandeln, en tredje studie av bilderna vid entrén och så köp av biljett plus godis – Tutti Frutti, Salmiak och Viol. Snasket slukades ofta redan under reklamen. Stolarna på Scala var mycket nedsuttna och kallades för ”störtbombare”. Man fick ta spjärn mot stolsryggen framför. Och så fick man inte glömma att vika samt göra hål i biljetten, så att den kunde användas för att framkalla en ytterst gäll signal, inte helt olik en vuvuzelas oljud. Biljettbrölet användes ibland för att väcka maskinisten en våning upp. Det hände nämligen att denne (möjligen efter ett par pilsner för mycket) startade filmen upp och ner eller spegelvänd…

Den legendariske lundaprofilen Sam Ask (1878-1937) anställdes som filmmanus-författare i Stockholm 1916 och kom att skriva för bl a Edvard Perssons filmer. Ask, som vägde ungefär ett kvarts ton och därmed utstrålade en del pondus, var i Stockholm i början av 1920-talet och besökte en restaurang i närheten av den då nyetablerade Filmstaden i Råsunda. Han slog sig ner och beställde:
– Fröken, en sju och en halva Renat och en pilsner!
– Beklagar, då måste herrn ta in mat för 1:50!
Sam Ask såg förvånad ut men bad att få se matsedeln och yttrade:
– Får jag en portion vindruvor då!
– Det går tyvärr inte. Det måste vara lagad mat, sa servitrisen.
Varpå Sam Ask irriterat replikerade:
– Ja, men så stek dom då för hundan!
Fritte-Friberg-red200

Keep Swinging!
Fritte Friberg
Krönikör

Relaterade artiklar

X