Hur pratar vi på Bjäre egentligen?

Hur säger man å i Hov? Låter Östra Karupsbor mer som hallänningar? Och hur uttalar folk i Förslöv lugn? Dialekter är något som fascinerar.

– Min känsla är att den stora skillnaden går längs med gamla länsgränsen, mellan Kristianstads och Malmöhus län, säger Mathias Strandberg. Han forskar på de skånska dialekterna och delar sin tid mellan Lund och Göteborg, på Institutet för språk och folkminnen.

Mathias Strandberg berättar att det finns två skånska vokalsystem.
I söder har man kraftiga diftonger, eller till och med triftonger, alltså två eller tre vokalljud i varje vokal.
Till exempel miour för mor.
– Och man har det i alla nio vokalerna. I de norra delarna
blir det bara diftonger i fyra, möjligen fem, vokaler. Främst e, y, o och å. Och i Helsingborg, som i och för sig tillhör gamla Malmöhus län, och Ängelholm blir u gärna y. Lygn i stället för lugn, och byss i stället för buss.

Jag påpekar att det finns en lika tydlig dialektal skiljelinje på Bjärehalvön. I de södra delarna pratar man mer som ängelholmarna, medan man i norr har en dialekt som påminner om Kristianstads. Tänk på hur de uttalar å i Åhus, liksom som en blandning mellan å och ö, utan att det därför
blir en diftong. Hö-åv…

Mathias Strandberg blir intresserad.
– Det finns ju helt klart språkliga likheter mellan Kristianstad,
Ängelholm och Bjäre, fast att det går en skiljelinje mellan norra och södra Bjäre är det nog ingen som har undersökt vetenskapligt. Den här forskningen är ännu så länge bara i sin linda.
En linda som han är ivrig att veckla ut.
– Forskningen när det gäller nutida skånska är eftersatt.
Jag ägnar mig åt detta, och hoppas snart kunna skriva och publicera en vetenskaplig artikel om våra dialekter, till exempel om hur diftongerna varierar geografiskt.

På Bjärehalvön har vi dessutom ett annat fenomen som kan påverka dialekten – den kraftiga invandringen från främst Stockholm. I Båstads tätort hör man väldigt mycket stockholmska, och det finns de som oroar sig för att genuin Bjäredialekt trängs undan. Vi hör ofta ungdomar som valt bort skånskt tungrots-r för uppländska tungspets-r. De pratar också gärna utan diftonger, men behåller däremot den skånska satsmelodin.
– Det där hör vi i Lund och Malmö och lite varstans i Skåne, menar Mathias Strandberg. Lyssna till exempel när artisten Måns Zelmerlöw, journalisten Kristina Kappelin eller programledaren i P1:s Nordegren & Epstein, Louise
Epstein pratar.

Ska vi vara oroliga för att skånskan, den riktiga skånskan med tungrots-r och diftonger, är på väg att försvinna?
– Nja… Nu finns det ju ingen som bestämmer vad som är riktig skånska. Dialekter förändras, men kan trots det vara dialekter. En skånska utan bakre r och diftonger kan ändå vara skånska. Jag tycker inte att man ska räkna ut dialekterna. Jag är mycket ute och reser i Skåne och lyssnar på hur folk pratar. Ibland kan jag till min lycka höra dialektformer som jag tidigare bara upplevt i gamla inspelningar. Unga människor som till exempel säger vickor i stället för veckor. Det värmer hjärtat.

Vi gav oss ut på Bjäre och pratade med några invånare om lokala dialekter. Förtroendet för hur vi pratar på vår halvö är stort…