Skånska Flygflottiljen F10 flyttade 1945 till ett nytt flygflottiljområde i Ängelholm efter att från början funnits på Bulltofta sedan 1940. 2002 lades flygflottiljen ner och ett museum började byggas upp på platsen med invigning 2004.
Vid ett besök på Ängelholms Flygmuseum möts man av en otrolig entusiasm. Kamratföreningen lockar cirka 70 före detta anställda varje måndag för kaffe och genomgång av den mängd uppdrag som finns i detta fantastiska museum baserat helt och hållet på ideella krafter. Över 20 000 personer besöker museet varje år.
Skånska Flygflottiljen F 10
När svenska staten 1940 bestämde att vi skulle ha en jaktflottilj på Bulltofta, gällde det att också att få tag i moderna jaktflygplan. Det fanns inga att köpa då samtliga länder behövde dessa för sitt eget försvar. Det var bara Italien som kunde leverera. Dessa var piloternas dröm men mekanikernas mardröm. På museet finns det första svensktillverkade jaktflygplanet, J 22, som byggdes av FFVS (Flygförvaltningens Flygverkstad i Stockholm). Den blev grunden för den svenska flygplanstillverkningen bland annat vid SAAB i Linköping.
Kenneth Johansson, museiledare, med ett förflutet inom flygvapnet i 12 år och sammantaget 40 år som flygare och instruktör visar oss flygmuseet tillsammans med Göran Brauer, tidigare officer i flygvapnet och nu ordförande i Kamratföreningen.
– Flyget har egentligen en ganska kort historia, berättar Kenneth Johansson, när vi pratar om alla de försök som människor har gjort för att komma upp i luften och samtidigt står och ser på dessa fantastiska flygmaskiner. Det var när bröderna Wright den 17 december 1903 genomförde den första lyckade motordrivna flygningen som flyget fick sin start. Och på den vägen är det. I dag flyger vi kors och tvärs över jorden och tar det för givet.
Göran Brauer och Kenneth Johansson framför J 35J Draken
Levande museum
– Det banbrytande flygplanet blev J35 Draken. Erik Bratt var en mycket begåvad chefskonstruktör på SAAB. Det var i början av 1950-talet som han kom med den geniala lösningen på ett svårt flygtekniskt problem; att konstruera ett plan som flög bra i både över- och underljudsfart. Lösningen blev en kombination av två olika vingar, en pilvinge med en deltavinge. Resultatet blev dubbeldeltavingen. Hela flygutbildningen fick göras om och J35 Draken blev basen i svenskt jaktflyg under 30 år.
I flygplanet AJS 37 Viggen kom datorerna in som ett viktigt hjälpmedel. Dels underlättades flygningen och dessutom fick man upp displayen i sikthöjd. Denna utveckling har fortsatt i JAS 39 Gripen där informationen presenteras på både frontrutan och på datadisplayer.
SAAB JAS 39 A. Detta är det första serietillverkade JAS-flygplanet som kom från Linköping till Ängelholm med ”tomten” Fredrik Mühler vid spakarna och med orden ”Last Flight 2010-12-14”
Simulator för stora och små
I simulatorn kan man testa hur det känns att flyga Draken under ledning av erfarna instruktörer, själva en gång Drakenpiloter. Simulatorn har en synradie på 220 grader och är tre meter hög och ett autentiskt landskap att flyga i. För att känna av G-kraften finns en specialdräkt att tillgå. Det finns även en Knattesimulator för juniorerna.
När vi är på plats från Bjäre Liv är det Bengt Normann, före detta meteorolog, som testar att landa på ett hangarfartyg. Och han lyckas.
– Lättare att landa än att förutspå väder, skojar Bengt Normann.
I simulatorn kan man testa hur det är att flyga Draken. Drakenpiloter instruerar.
I flygets barndom var det män som flög och kvinnor som genomförde viktiga tjänster på marken. Här utgjorde Elsa Andersson ett betydelsefullt undantag. Hon var den första svenska kvinnliga certifierade aviatören. Hon föddes 1897 och växte upp på Petersgård i Strövelstorp utanför Ängelholm. Jan Troell har gjort en film om hennes liv ”Så vit som en snö”. På museet finns en minnesutställning om henne.
Ständigt på gång
– Vi är ett unikt flygmuseum och allt som vi gör handlar om att beskriva verksamheten så nära verkligheten som möjligt, berättar Göran Brauer. Just nu bygger vi nya utställningar och reparerar motorn på vår gamla J 22a för att kunna köra den till sommaren. Vi gör detta mitt i museet för att alla besökare ska kunna se och förstå.
Sven Nilsson och Erik Wallin renoverar reparerar J22 Drakens motor mitt i museet, svarar på frågor och berättar.
Genom åren har museet byggts upp utifrån hur man bodde och levde på en flottilj samt även tjänsterna runt omkring som ”sjukan”, vädertjänsten och sambandstjänster som några exempel.
– Förutom museet har vi arkiv och bibliotek. Biblioteket innehåller över 1000 böcker och arkivet 3 700 dokument. I bildarkivet finns flera tusen foton. Detta är ett eldorado för den som vill forska eller förkovra sig ytterligare, säger Göran Brauer.
Text och foto: Marie Louise Aaröe
