EN ROMERSK HÖGTID?
I det mäktiga Rom firades fram till 300-talet e.Kr. De s.k. saturnalierna den 17 december. Festligheterna, som ägde rum till guden Saturnus ära, innebar ett mycket uppsluppet festande och utbyte av allehanda gåvor. De fortsatte fram till Den Rättrådiga Solguden Mithras födelsedag den 25 december. Men festen var inte slut med det! Nu följde ett ”kalenderfirande”, dvs ett rejält nyårspartaj. Vid det romerska nyåret (den 1 januari) dekorerades husen med grönt och levande ljus. Gåvor delades ut till barn och fattiga. Ett nyårsfirande som alltså påminner om vårt sätt att fira jul. Och de anglosaxiska ländernas Christmas (Christ’s Mass, Kristusmässan) har sitt ursprung i Östrom under 300-talet e.Kr. Några decennier senare flyttade de flesta kyrkorna firandet av Jesu födelse till den 25 december, dvs ursprungligen guden Mithras födelsedag!
EN HEDNISK HÖGTID?
”Jul” avsåg från början den förhistoriska och hedniska midvinterfest, då vi i Norden utövade jordbruks- och solriter. Vi drack midvinterblot och skålade till gudarnas minne. Skålandet kristnades i takt med vikingarnas omvändelse och så sent som på 1700-talet drack man ännu skålar för Jesus och Maria. Betydelsen av ordet ”jul” är dunkel och dess härledning omstridd. Att det skulle ha något gemensamt med ”hjul”, och emanera från hjulet som symbol för solen under asatiden, är helt ogrundat. Däremot finns det snarlika ”yule” i kelternas hedniska ”yule-riter”. Mat och samvaro, yule-trädet, yule-bakverk, granrisdekorationer, gåvor och hälsningar var viktiga inslag i yule-högtiden. Och dessa keltiska riter förenades med de romerska sedvänjorna, när de germanska stammarna trängde in i Gallien, Britannien och Centraleuropa. Men först under medeltiden blev särskilt granen en utpräglad julsymbol.
JULGRANEN – EN PYRAMID?
Den moderna julgranen har sitt ursprung i västra Tyskland, där ett populärt medeltida skådespel om Adam och Eva i Edens Lustgård hade en gran behängd med äpplen som huvudsaklig dekor – Paradisets eller Kunskapens Träd. I samma rum fanns den s.k. julpyramiden, en trekantig träkonstruktion med hyllor som uppbar olika julfigurer. Den pyntades med granris, ljus och en stjärna. Under 1500-talet förenades paradisträdet och julpyramiden och blev till julgranen! I Skandinavien omtalas den första julgranen 1741 men först efter några decennier blev granen allmän sed.
JULTOMTEN – EN TROLLKARL?
Förebilden till den anglosaxiska och kontinentala jultomten, Father Christmas och Santa Claus, finner vi i Sankt Nicolaus eller Nicolaus från Myra, Mindre Asien, där han verkade som biskop. Nicolaus beskrivs ofta som en stor undergörare och lär ha räddat många, framför allt barn, från tragiska öden. Hans ”underverk” omsattes i senare skådespel till rena trollerikonster. Holländska immigranter introducerade Santa Claus i USA och bidrog till att skapa dagens jultomte, som vid 1800-talets mitt började bli känd även i Skandinavien. I Sverige fick han sitt namn efter folktrons tomte.
JULKLAPPEN – ETT ELAKT SKÄMT?
Ordet för julgåva, ”julklapp”, har sitt ursprung i traditionen att överlämna ironiskt menade gåvor. När som helst på året kunde man smyga sig fram till en granne, klappa på dörren, slänga in presenten och springa sin väg. ”Klappen” kunde bestå av t ex ett vedträ eller en grisfot med en bifogad elak vers. Därav traditionen att skriva julklappsrim.
LUCIA – EN SVENSK-TYSK ITALIENSKA?
Sankta Lucia var ett sicilianskt helgon, som led martyrdöden år 304. Hon firas även i den romersk-katolska kyrkan den 13:e december. Men bara namnet är gemensamt med den svenska Lucian, som har en komplicerad historia och inte alls härstammar från Italien. Ursprunget till Lucia finner vi i den vitklädda flickgestalt, som uppkom i Tyskland som en ersättning för S:t Nicolaus. Den första moderna svenska Lucian omtalas från 1763. Men på den tiden skred hon inte fram till tonerna av ”Natten går tunga fjät …”. Lucia-sången, som egentligen heter Barcarola Napolitana, är från början en napolitansk folkvisa som målar upp Neapelgolfens blå böljor! Och 1763 serverades det inte kaffe med lussekatter och pepparkakor. Då fick man fläsk med öl och brännvin på sängen!
God Jul & Keep Swinging!
Fritte Friberg
Krönikör
