Två gånger om året får Båstad besök av uppemot femtio transpersoner som under en helg umgås, deltar i workshops och bara har det riktigt kul med gamla och nya vänner. Båstadträffen har genom åren kommit att bli en tradition, för såväl besökarna som båstadborna, och under träffen i månadsskiftet augusti/september passade vi på att byta några ord med Pernille Feline som är ordförande för träffen.
Vi träffas på Enehall ,där träffen sedan ett antal år tillbaka håller till, och slår oss ner i matsalen med varsin kopp kaffe. En våning ner förbereds eftermiddagens workshop samtidigt som några av deltagarna precis kommit tillbaka från tennisplanen och slår sig ner för att ta ett glas vin innan det är dags att byta om inför kvällens middag. Klackarna är höga, skratten likaså och stämningen är familjär och avslappnad.
Berätta, hur länge har Båstadträffen funnits?
– De första träffarna var på ett pensionat i Osby faktiskt och sedan blev det så att de inte kunde vara kvar där längre och då började man leta efter andra alternativ och då föll valet på Riviera här i Båstad. Så den första träffen här var 1997 och nästa år kan vi fira tjugoårsjubileum vilket planeras för fullt redan nu. Vi har alltid en träff innan sommaren och en nu på sensommaren, men sedan har vi faktiskt arrangerat två vinterträffar också när deltagarna tyckte att det blev så långt mellan tillfällena, så träffen som pågår just nu är den 38:e Båstadträffen.
Hur hamnade du själv här?
– Jag är 53 år gammal och jag sprang ut som transa för tio år sedan. Jag har bott nästan hela mitt liv i Danmark, har varit gift där och har även en dotter som bor där. Jag har hela livet gått och funderat på det här och varit öppen med det även med min dåvarande fru men det skar sig ändå när hon inte riktigt kunde hantera det. Hon ville ha en ”riktig” man och det kunde jag inte leva upp till med mina högklackade skor och kjolar. Jag smög med vem jag var inför omvärlden skulle man kunna säga och till sist bubblade det över och jag tog kontakt med transföreningen i Danmark och där träffade jag Katja som drev den här träffen i Båstad och så hamnade jag här första gången.
Vad händer under en träff?
– Det är allt från mannekänguppvisningar till workshops, middagar och kvällar på Pepe´s Bodega. Vi har under ett antal år arrangerat highheel-race nere på Lyckantorget vilket har varit väldigt lyckat. Men den grundläggande grejen är att vi träffas och umgås i en miljö där vi kan vara oss och känna oss trygga.
Vad betyder Båstadträffen för er som kommer hit?
– De här människorna lever ofta i det dolda, eller har gjort det i hela sitt liv. Här kan man träffa likasinnade och umgås med andra som har liknande erfarenheter och upplevelser. Här finns människor från Sverige, Norge och Danmark och från alla olika bakgrunder, yrken och livssituationer. Men här kan alla vara sig själva, även om spänningen att visa sig i kläderna kanske avtagit genom åren eftersom alla känner sig så trygga här på träffen och i byn.
Pernille berättar om hur träffen genom åren har utvecklats till en mötesplats där de som trivs fortsätter att komma år efter år. För många är detta årets höjdpunkter där de under en helg kan klä sig som de vill och vara sig själva hela vägen. På samma sätt beskriver hon sin egen känsla inför träffarna, samtidigt som hon menar att det ska bli riktigt skönt att gå till jobbet på måndag som Per.
– För mig handlar det om någon form av avkoppling, när jag byter om till de här kläderna kan jag slappna av totalt. Men samtidigt innebär det ju inte att jag kommer hem från jobbet och tar och kör hela smink och ombytet, utan jag kanske bara tar på mig ett par skor. Här i Båstad blir det all-in-one och då tar det ett antal timmar varje morgon att genomföra hela förvandlingen. Men på måndag när jag ska tillbaka till jobbet är det ganska skönt att slippa rakningen, sminket och det andra faktiskt.
Men hur ser ditt liv hemma i Linköping, hur öppen är du där?
– Idag lever jag med min fru, som jag faktiskt träffade här i Båstad, och tillsammans har vi en son. Min närmaste omgivning vet om att jag ibland är Pernille och ibland Per och varken jag eller de gör någon speciellt stor grej av det. Min sons lärare på dagis är insatta i det och så vidare, så för min del är situationen ganska okomplicerad idag.
Hur ser planerna ut nu för 20-årsjubileet nästa år?
– Redan i maj är vi tillbaka i byn med en träff och sedan blir det jubileumsträff sista helgen i augusti och då planerar vi att ställa till med lite kul saker i Båstad. Man har det aldrig roligare än man själv gör det brukar det som bekant heta så vi planerar för fullt.
